tisdag 15 december 2020

Socialdemokraternas ”plakatpolitik” är och har varit skadlig för Kristinehamn

 Del 1

Snart har det gått två år sedan vi i den blågröna majoriteten tog över styrelser och nämnder i Kristinehamn och det är en underdrift att säga att det har funnits mång frågor att ta tag i.

Jag har tänkt att i några inlägg här skriva om min syn på politiken i Kristinehamn de senaste åren och sammanfatta mina två första år i politisk majoritet. 

Jag vill visa hur dåliga idéer och kortsiktiga politiska beslut försatt kommunen i en svår situation. 

Vårt första år vid makten präglades tyvärr inte av politikutveckling, utan av uppstädning efter åtta år av socialdemokratiskt lett styre. Det är stor skillnad att arbeta som politiker i majoritet mot att arbeta i opposition, inte minst när det gäller tillgången till information och möjligheten att påverka.

Liberalernas första prioritering var, precis om vi gick till val på, att få ordning på kommunens ekonomiska redovisning för att börja få kontroll över kommunens kostnader.  

Det är uppenbart att intresset för den ekonomiska redovisningen och uppföljningen har varit obefintlig. Förvaltningarna verkade närmast förvånade när vi ville arbeta för bättre ekonomisk uppföljning och styrning.

Bristerna har framförallt handlat om avsaknaden av långsiktighet i den ekonomiska politiken. Allt för många snabba, ogenomtänkta och publikfriande beslut har lett fram till ohållbar situation för kommunen där den långsiktiga finansieringen av kommunens verksamheter förbisetts.

Hur har det då blivit så här? Här är några exempel.

Social ingenjörskonst

Beslutet om att bygga Kristinehamns Teknik och Innovationscenter (KTIC) föregicks av intensiva debatter vilket jag redan skrivit om här på bloggen. Liberalerna och övriga allianspartierna motsatte sig förslaget och Liberalerna gick då längst med att föreslå att kommunen först och främst skulle utreda möjligheten att lägga den nya skolan i redan befintliga lokaler. Svaret från dåvarande KS-ordförande Bjarne Olsson (S) var (efter han skrattat klart) att förslaget var oseriöst och inte ens värt att diskutera. Jag undrar om han skrattat lika gott idag?

Inte ens när vi liberaler vädjade i en öppen skrivning till dåvarande majoriteten vill dom lyssna på våra argument. Istället pressades beslutet igenom i KF med en rösts marginal socialisternas monumentbyggnation var ett faktum.

   

KTIC, Kristinehamn

Vad var då argumenten för att bygga KTIC?

Förs och främst var det för att nuvarande Prästerudsgymnasiets lokaler var utdömda och det var inte längre möjligt att bedriva skolverksamhet i dom och att personalen som bedrev undervisning både på Prästerud och på Brogårdsskolan inte skulle behöva förflytta sig under sin arbetsdag. Nu åtta år senare förefaller skolan fortfarande vara igång med fungerande undervisning. 

Det tyngsta argumentet den socialdemokratiskt ledda majoriteten hade var att bryta den enligt dom osunda skolkulturen på Prästerudsgymnasiet genom att blanda upp dess elever med de elever som gick en "finare utbildning" på Brogårdsskolan. Med andra ord social ingenjörskonst.

Det här är väldigt talande för hur socialister ser på utbildning och individens egna val. Att välja en praktisk utbildning, som i många fall leder till snabb anställning, men som inte är högskoleförberedande går inte för sig. Motorburen ungdom och kulturen runt fordon och industri är inte fin nog och ”Bultarna” måste bekämpas. Den för med sig en ”antiplugg-kultur” och bidrar till ”den toxiska manligheten” fick vi höra....

Jag har väldigt svårt att förstå den här synen på olika intressen eftersom jag i mitt civila arbete verkar inom markentreprenadbranschen och har där många kollegor som gått just praktiska utbildningar. Många av dessa är inga teoretiker men oerhört duktiga praktiker och därför själva valt den yrkesbanan. Socialisternas idé om att alla måste kunna läsa en högre utbildning är därför kontraproduktivt då de vill tvinga alla till teoretiska utbildningar med följden att allt för många inte klarar sin skolgång.

Ytterligare ett exempel på det här är svaret jag fick när jag frågade om varför KTIC inte skulle ha någon egen kafeteria. Svaret blev att ”TVÅ kafeterior kan vi inte ha, då kan ju eleverna dela upp sig”.

Grunden till den här idén är att samma möjligheter ska resultera i samma utfall. Det är i min värld helt fel slutsats. Samma möjligheter, vilket vi alltid ska sträva efter, kan aldrig ge samma utfall. Ifall det skulle göra det har alltid vissa människors egen vilja och förutsättningar förbisetts.

Jag tycker istället vi ska främja oliktänkande och lyfta olika typer av intressen och kulturer. Vi kan inte stöpa alla i samma form. Därför motsätter jag mig socialisternas experiment med KTIC och hoppas att eleverna själva ska få bestämma och välja sina intressen på den nya skolan.

Hur har då KTIC drabbat kommunen ekonomiskt? Det enkla svaret är att det vet vi inte än. Det kan vara så att projektet kommer kosta vad som var planerat från början men det kan också bli en ännu värre surdeg för kommunen än vad skolan redan är. Hur det blir avgörs nu i domstol. 

Det märkliga är att oppositionsrådet Olsson (S) vid ett flertal gånger varit ute i media och krävt att politiken lägger sig i processen med att få bygget godkänd. Det vore naturligtvis högst olämpligt då det är oberoende besiktningsmän som ska komma överens. Exakt vad Olsson (S) vill att vi i ska göra har han inte preciserat men enligt honom (Nkp 14/7) så bär Kristinehamnssamverkan ansvaret för de problem som uppstått under byggnationen(!).

Det vi vet är att skolan redan från början är dyr. Närmare 130 miljoner kr i investeringskostnad. Men det är inte nog med det.

Till det kommer Närsam, som ska flytta in i KTIC, få en tio gånger(!) så hög hyreskostnad mot vad de har idag. Något som kommunen måste skjuta till.

Det vi också vet är att vi inte vet vad som ska göras med gamla Jakobsbergsskolan. När beslutet togs om bygget av KTIC slängde Olsson(S) in ett rivningsförbud på den gamla skolan men inget om vad byggnaden ska användas till. Det var uppenbart ett knep för att få Miljöpartiet på banan. Klart är att om den gamla byggnaden, som nu fungerar som byggbarack, ska användas för kommunal verksamhet kommer omfattande investeringar att krävas.

Hanteringen av KTIC har kantats med bekymmer redan från början. Projektet ”trycktes igenom i KF” med en rösts övervikt och projekterades av en grupp män under kommunledningsförvaltningen som inte arbetade efter gängse ordning i kommunen men som delade den socialistiska tanken om social ingenjörskonst. Till exempel var inte tekniska förvaltningen som var ansvarig för projektet, vilket vore det mest förnuftiga, utan gruppen var fristående direkt under dåvarande KSO och kommunchef. Det har i sin tur uppenbarligen skapat en hel del onödiga problem då ansvarsfördelningen i projektet varit oklar. Nu är den biten i iordningställd och tekniska förvaltningen ansvar nu för projektet.

Ytterligare ett problem är att projektet upphandlats som en totalentreprenad istället för att konstruktionen handlats upp enskilt. Hade kommunen först upphandlat konstruktionen, sedan utförandet, tror inte jag vi skulle ha de problemen som nu diskuteras.

Flera av de här problemen jag lyft tror jag förra majoriteten kunnat undvika om de tänkt igenom beslutet, öppnat upp för en bredare diskussion om gymnasieskolans utveckling och följt de arbetsrutiner kommunen normalt arbetar efter. Istället fattades beslutet med minimal majoritet, utan att dåvarande majoritet var ett dugg intresserade att diskutera med oss i oppositionen. Det var uppenbarligen viktigare att få till ett beslut snabbat än att beslutet skulle vara välplanerat och genomtänkt.  

En konsekvens av det kontroversiella beslutet att starta projektet KTIC är att Socialdemokraterna förlorade valet 2018. Väljarna uppfattade, liksom jag, bygget som ett monument över socialisternas maktfullkomlighet och ovilja att kompromissa.  Därför kanske det inte är så konstigt att Socialdemokratierna nu försöker distansera sig från bygget och hoppa väl på att väljarna glömt frågan om ”Bjarnesborg” till valet 2022.

Nu är läget som det är och det viktiga är att Socialdemokraternas prestigebygge blir godkänd så vi kan ta det i bruk och fylla det med så bra individfokuserad verksamhet och så lite socialingenjörskonst som möjligt och där vi istället värnar ungdomarnas olikheter. 

”Det är bara en massa sura företagare som svarar”

En av de prioriterade frågorna vi i Kristinehamnssamverkan ville fokusera på när vi tog över styret var kommunens näringslivsklimat. Kristinehamn var nere på ett bottenresultat i Svenskt näringslivs rankning (något jag skrivit om här tidigare) och det var uppenbart att den tidigare majoriteten inte varit intresserade av att jobba för att stärka relationen med det lokala näringslivet. Jag mins väl när en vänsterpartistisk företrädare kommenterade det låga resultatet med att det var inget att bry sig om, ”det är ju ändå bara en massa sura företagare som svarar på enkäten”. Jag måste säga att jag häpnade när jag hörde kommentaren men det är också talande för hur oviktig frågan var för den förra majoriteten.

Frågan om näringslivsklimatet ÄR viktig för kommunen och för oss i Liberalerna har företagarnas villkor alltid varit prioriterad. Har vi inte ett dynamiskt, varierat och livskraftigt lokalt näringsliv kommer inte i förlängningen kommunen klara sitt uppdrag. Det är i de små och medelstora företagen arbetstillfällena och tillväxten skapas och om kommunen inte uppfattas som företagsvänlig kommer vi få svårt att locka till oss nya företagsetableringar och där med nya arbetstillfällen.    

Nu har vi vänt den negativa trenden i kommunen och även om företagsklimatet har blivit bättre är det mycket arbete som kvarstår. 

Fortsättning följer i Del 2.

Håller du inte med om det jag skriver är du välkommen att kommentera!

/EH 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar