Sedan jag började min ”politiska karriär” har jag gång på gång förvånas över bristande "respekt" för den kommunal budgeten. En miljon hit eller dit verkar inte bekymra varken vissa politiker eller tjänstemän i kommunen. Här under vill jag visa på två exempel.
1.Skolförvaltningen har ansökt om medel hos kommunstyrelsen för att driva projektet ”Unga och unga vuxna”. Ansökan var på en miljon kronor per år under tre år. Projektet skall leda till bättre samverkan mellan skola, socialtjänst och polisen. Syftet med projektet är ”att utveckla nya arbetsmetoder, generella och riktade, samt att utveckla samordningen inom förvaltningar, mellan förvaltningar, och mellan kommunen och andra samhällsinsatser…. De nya arbetsmetoderna ska successivt implementeras i ordinarie verksamhet”.
Förutom de medel som förvaltningen ansökt om hos kommunstyrelsen så skulle projektet även finansieras via ett EU-projekt.
Projektet är bra då det riktar sig mot att fånga upp ungdomar tidigt för att minimera risken att de senare i livet blir beroende av tex. försörjningsstöd.
Det är inte projektet jag motsätter mig utan förvaltningens förfarande. Istället för att direkt ansöka om pengar från ks borde förvaltningen i första hand undersöka om projektet ryms inom den ordinarie organisationen. Just detta projekt skulle leda till ändrade rutiner i organisationen och inte till någon ny tjänst. Tre miljoner på tre år kan låta som lite pengar när kommunens hela budget överstiger en miljard, men frågan jag ställer mig är hur många miljoner som går ut varje år till olika projekt som lika gärna kunde rymmas inom den ordinarie budgeten.
När ansökan kom upp i kommunstyrelsen ifrågasatte Ulf Torehammar (fp) finansieringen av projektet, och det medförde att ks begärde att få en ekonomisk kalkyl av skolförvaltningen.
Detta fick skolförvaltningen att tänka om nu ser man över om det faktiskt går att driva projektet under förvaltningens ordinarie budget. Bra.
Men vad hade hänt om ks beviljat anslaget?
2.Under skolnämndens sammanträde den 9/11 redogjorde förvaltningschefen att gymnasieskolan i Kristinehamn beräknas gå med ett underskott på tre miljoner kronor. Hon förklarade också att hon, och ordförande Ulf Granhagen (s) lade hårt arbeta på att förklara underskottet för kommunens ekonomiutskott. Jag begärde då ordet och frågade förvaltningschefen om det inte vore bättre att lägga den energin på att försöka rätta till underskottet. Granhagen frågade då mig vad jag menade med min fråga. Jag svarade att jag ansåg att det är nämndens uppdrag att följa den budget som vi i demokratisk ordning antagit i kommunen. Men någon uppbackning fick jag inte i nämnden. Istället fick jag till svar att förvaltningen är ”felbudgeterad” och har varit så i 15 år(!). Detta beror på att nämndens budget inte innefattar de elever som av olika skäl går ett tredje år på gymnasiet.
Men då är det väl just där nämnden skall lägga sin energi. Om problemet är identifierat så är det de elever som av olika skäl går ett fjärde år som vi skall arbeta med. Inte bara förklara problemet. Då finns det i alla fall en chans att minimera budgetunderskottet.
Men behöver vi då ha någon budget i kommunen? Tänk om kommunstyrelsen skulle argumentera på samma sätt, ”Vi anser att vi har för lite pengar i kommunen så då bryr vi oss inte om budgeten”, blir det då mer pengar i kassan? Nej, det gör det naturligtvis inte.
Men liknade resonemang har jag fått höra från allianskollegor. ”Jag tycker det är bra att vi inte håller budgeten efter som jag tycker vi ska få mer pengar till skolan”. Ledamotens insikt om att nämnden faktiskt är ansvarig för dess ekonomi förefaller något bristfällig i och med detta uttalande.
Att vi går mot sämre ekonomiska tider kan inte ha undgått någon som regelbundet följer nyhetsrapporteringen, och vi politiker måste känna vårt ansvar för skattebetalarnas pengar. Och ett verktyg som hjälper oss att ta det ansvaret är just budgetarbetet.
När politiker enbart ser till den nämnd eller styrelse de ansvarar för och inte ser hela kommunens ekonomiska situation så är vi ute på farligt vatten. Minskad population, bristande resultat i skolan och politiker som inte ser hela kommunens ekonomi som sitt ansvar bidrar till en orolig framtid i Kristinehamn.
Det är dags för en skärpning.
Plogen är vässad och lånkalsongerna framtagna. Nu är det bara för snön att ställa till det igen. Men det får nog gärna vänta lite till.
Båten kanske borde upp först...?
/EH
