Kristinehamn ska inte bli en förort till Karlstad

Folkpartiet har varit med och styrt Kristinehamn i åtta år tillsammans med övriga borgerliga partier. Det har varit framgångsrika år för Kristinehamn. Kommunen har utvecklats, inte minst inom näringslivet. Men mycket finns kvar att göra.
Kristinehamn måste förbli en bra kommun att leva och verka i även när min generation blir gammal. Om vi inte vill att Kristinehamn skall bli en förort till Karlstad utan bra sjukvård, utan stora företag, utan ekonomi till bra äldreomsorg, utan ekonomi till bra skola och fritidsaktiviteter för kommunens unga, så måste vi vara offensiv i vår politik. Kristinehamn kan inte bromsa in i framtiden. Vi måste öka vår population och vi måste få hit fler företag som kan erbjuda fler jobb åt våra innevånare.

Jag tror att Kristinehamn kan växa på flera sätt. Vi kan bli fler invånare och få bättre ekonomi. Med ökade resurser kan vi få ett bättre kulturutbud och en ännu bättre situation för äldre ungdomar. Vi måste utnyttja våra logistiska fördelar med sjöfart, väg och järnväg. Kristinehamns kommun måste vara en attraktiv arbetsgivare med konkurrenskraftiga löner och arbetsförhållande för sina anställda.

Det här är vad Folkpartiet vill för Kristinehamn:

Kristinehamns kommun ska ha en kontaktkanal som lotsar och leder företag (och enskilda) till rätt instans och rätt kontakt i kommunen.
I samverkan med staten ska vi skapa jobb för ungdomar genom tidiga insatser och aktivt arbete, inte minst i samarbete med Arbetsförmedlingen och det privata näringslivet.
Kommunens anbudsverksamhet ska vara sådan att det är möjligt även för mindre företag att delta i anbudsvigningen.
Vi vill stödja Kristinehamns näringslivssamverkan och nyföretagandet till exempel inom välfärdsområdet.

Folkpartiet vill arbeta för att fjärrvärmecentralen flyttas till Gustavsvik och att en biogasanläggning byggs i anslutning.
Vi vill ta ansvar för att ställa om till eko-effektiv ekonomi.
Steg för steg fasa in de energislag som är långsiktigt hållbara i de offentliga lokalerna och även uppmana övriga företag och organisationer i kommunen att göra detsamma.
Verka för att kommunens bilpark skall bli ”fossilfri" till 2014.
Verka för att skapa attraktiva boendemiljöer med bibehållna naturvärden.

Vi i Folkpartiet vill arbeta för att Wahlundsgården blir ett aktivitetshus.
Stötta ideella organisationer inom kulturområdet.
Verka för att Kristinehamn får ett rikt kulturliv.
Verka för goda betingelser för idrott.

Folkpartiet vill införa och tillämpa LOV, Lagen Om Valfrihetssystem inom lämpliga områden i den kommunala verksamheten.
Vi vill ordna ”parboendegaranti” i äldreomsorgen.
Planera samhället så att våld och otrygghet minimeras exempelvis genom belysning och färre buskage.
Verka för att nolltolerans mot mobbning ska vara en självklarhet genom till exempel familjecoacher.
Verka för att kommunen tar ansvar för flyktingar och ensamkommande flyktingbarn.
Utveckla anhörigstödet i vård och omsorg.

Vi vill prioritera insatser i skolan utifrån elevernas behov för att alla ska få chansen till kunskap.
Möjliggöra för etablering av friskolor exempelvis för pedagogisk mångfald.
Ha målsättningen att alla elever i den kommunala skolan ska gå ut med godkända betyg år 2014
Arbeta för att föräldrar kan välja barnomsorg till sina barn, både offentlig och privat.
Vi vill starta ”Nattis” för alla föräldrar med obekväma arbetstider.
Vi vill inte bygga en ny skolla i söder, utan rusta upp de skolor som redan finns.

Det är är de frågor som vi går till val på.
Men mycket mer måste göras för att Kristinehamn skall bli en mer attraktiv kommun att leva och verka i.

/Eric

Folkpartiets TV-reklam valet 2010: skolan

De röd-grönas förslag att införa kilometerskatt

Den rödgröna oppositionen föreslår att det införs en kilometerskatt för tunga lastbilstransporter. För en genomsnittlig lastbil blir kostnadsökningen drygt 90 000 kronor per år. Det är kostnader som riskerar att behöva hämtas hem i form av uppsägningar och högre konsumentpriser. Kilometerskatten blir en dyr och svår affär för åkerinäringen. Branschen håller på att återhämta sig efter den senaste internationella lågkonjunkturen och lever redan med små marginaler. 82 procent av alla inrikes transporter sker med lastbil. Även om transporten går med tåg, flyg eller båt är det så gott som alltid lastbilen som svarar för de första och sista milen.
Vem ska då betala?
Jo, det blir naturligtvis vi konsumenter. 1,40kr per kilometer skall läggas på mat, kläder, medicin etc.
Vad kommer hända med våra industrier?
För skogsindustrin kommer transporterna av råvara i form av timmer och biobränslen fördyras påtagligt med närmare 700 miljoner kronor per år. Merkostnaderna slår dessutom direkt mot omställningen av energianvändningen i samhället, då biobränslen blir allt dyrare och olönsammare att ta fram ur skogen. Vägnätet i Sverige är 40 gånger större än järnvägsnätet. 90 procent av allt gods på väg transporteras på avstånd under 30 mil. För skogsindustrins mycket stora volymer skogsråvara är avstånden mindre än 10 mil. Här är sällan järnvägen ett alternativ. En kilometerskatt ger därför i första hand bara ökade kostnader för skogsindustrin.

Enligt den röd-gröna oppositionen skall kilometerskatten dra in cirka 4 miljarder till stadskassan.
Administrationskostnaden för att dra in cirka 4 miljarder kronor i kilometerskatt blir mycket hög och skulle ligga – baserat på en studie av Vägverket – någonstans mellan 1 och 2 miljarder kr/år.

Kilometerskatten hotar jobben eftersom den gör all svensk industriproduktion dyrare.
Kilometerskatten gör alla varor dyrare, allt från mat till bensin och diesel.
Kilometerskatten gör inte miljön bättre. Skatten uppmuntrar inte till sparsam körning eller byte till mer miljöanpassade lastbilar.
Kilometerskatten kan även drabba bilisterna. Skatten kräver stora investeringar i tekniska och administrativa system och när dessa finns på plats kan man lätt införa skatten för alla.

/Eric

Delade turer inom äldreomsorgen

Jag har ofta fått höra att delade turer inom den kommunala äldreomsorgen skapar stora problem för de anställda. Så jag tog och undersökte lite vad delade turer innebär.
Enligt en artikel på Kommunal.se, så innebär delade turer "att arbetsdagen styckas upp i två eller flera arbetspass med oavlönat uppehåll däremellan. Detta leder till att den totala arbetsdagen blir lång trots att den faktiska arbetstiden ofta är kort".
Jag som har mitt yrkesverksamma liv inom den privata sektorn kan faktiskt förstå att delade turer skapar problem. Att till exempel jobba några timmar på morgonen, för att sedan vara ledig några timmar, och sedan jobba igen på kvällen skapar inte någon bra levnadssituation.


Jag anser att man borde se över dessa regler om delade turer så den kommunala verksamheten blir en attraktivare plats att jobba på. Det måste finnas andra sätt att lösa bemanningen inom till exempel äldreomsorgen. Andra kommuner har klarat detta, så varför inte vi?

/Eric

..eller: Utan företagare stannar Kristinehamn

Vart tog fältarna vägen?

Publicerat i Nya Kristinehamns Posten 20/8 -10

När man slår upp tidningen på måndags morgonen kan man fundera vart vår kommun är på väg. Trafikolyckor, fortkörningar, bränder, men också vad som händer på ”stan”. Misshandel, narkotikabrott, skadegörelse och mer misshandel. Oftast framgår det också vilken ålder det är på förövarna. Ofta mellan 16 år och 28 år. Under min tid som student i Karlstad fick jag ofta höra att bilden av Kristinehamn är just den av misshandel, narkotika och skadegörelse. Inte så konstigt kanske när det är just dessa händelser som oftast det rapporteras om i länspressen.
När jag var yngre och med mina kompisar tog en sväng över stan på lördagskvällen, var det snarare regel än undantag att man träffade på fältarbetarna från socialen. De ville oftast bara höra om hur läget var och vad vi hade för oss under kvällen. Även under skoltid kunde fältarna besöka skolan bara för att vara med på rasterna och prata med oss ungdomar. Jag fick då bilden av att dessa två fältare hade bra koll på vilka ungdomar som hade störst bekymmer och kontaktade också berörda föräldrar när det behövdes.
Men var tog fältarna vägen? Svaret jag får när jag frågar runt bland politikerna i kommunen är naturligtvis att pågrund av indragningar har fältarbetet från sociales sida riktat in sig på vissa arrangemang, så som Fastingen och Torgfesten. Men frågan är hur mycket pengar kommunen sparar genom att minska ner fältarbetet? Skadegörelse, polisinsatser, sjukvårdsinsatser och inte minst dålig publicitet för kommunen borde kosta en hel del pengar.
Jag tycker att kommunen måste införa fältarna igen. Varje helg. Dels för att det ska finnas vuxna ute på stan under kvällarna och också för att dialogen med de ungdomar med störst problem måste ske där ungdomarna är under kvällarna. Genom att tidigt fånga upp de ungdomar med störst problem, så tror jag att man kan spara mycket pengar för kommunen i framtiden.

En levande skärgårdsmiljö

Sissta dagen på semestern. Regn naturligtvis. Men vi har hunnit med en hel del bra på semestern. Jobbat hemma på gården, ute med båten och fiskat, besökt vänner i Stockholm och en liten båtsemester i Värnen. Vi besökte då bland annat Mariestads gästhamn, och man förundras över hur trevligt de har fått till sin hamnmiljö. Bra toaletter och duschar, tankningsmöjligheter och trevliga restauranger. Inte konstigt att den gästhamnen oftast är fullbelagd.
När vi återvände till Kristinehamn och vår skärgård funderar man på varför det inte ens finns en ordentlig restaurang i vår skärgård. Inga affärer eller butiker att köpa tex rökt fisk eller enklare båttillbehör vid. Naturligtvis är det svårt för näringsidkare att få näringen att gå runt i skärgården året om, men med kommunens hjälp skulle det nog gå.
Mitt förslag är att kommunen ställer upp flyttbara "bodar" under sommarhalvåret, som företag kunde hyra och driva sin verksamhet i under sommarhalvåret i skärgården. Antag att tex Ost-björn skulle kunna tänka sig att flytta en del av sin verksamhet till en sådan "bod". Jag har inga belägg att han vill det men han , med andra ,skulle kunna hjälpa Kristinehamn att få en mer levande skärgård.
Genom att företag ges möjligheten att flytta hela eller delar av sin verksamhet ut i skärgården under sommaren, så tror jag att vi kan skapa en skärgårdsmiljö som lockar hit mer turister och även lokala besökare.
På måndag jobbet igen. Men nu drar också valspurten igång. Lite orolig och nervös är jag allt. Har nog inte insett hur mycket tid ett val tar i anspråk. Schemat är lagt och kalendern är tämligen fullproppad med åtaganden fram till valet. Debatter, deltagande i valstugan, annonser som skall in i tidningen och valsedlar som skall delas ut. Men kul är det.

Hoppas sommaren inte är slut än.

/Eric

Valstafetten Nya Kristinehamns-posten

Publicerat i Nkp 2010-08-04

Karolina Hagegård, (Mp):

En socialtjänstmedarbetare berättade att hon märkt en stor ökning av ansökningar om försörjningsstöd i Kristinehamn. Den största ökningen kom från sjukskrivna som blivit utförsäkrade, enligt alliansregeringens nya regler. Hur känner du inför det?

Svar av Eric Hesselius (Fp)

Tack Karolina för din fråga.
Grundtanken för Alliansen är att alla som kan arbeta ska arbeta. Vi behöver fler som arbetar i Sverige, inte färre. Sjukskrivna skall så fort som möjligt återgå i arbete efter egen förmåga. Tydliga tidsgränser gör att rehabilitering sätts in tidigt och att arbetsförmågan prövas återkommande. Satsningen på en väg från sjukskrivning till arbete hjälper många människor. Flertalet sjukskrivna får ca 80 procent i ersättning och Folkpartiet vill på sikt höja taken så att ännu fler ligger på den nivån. Jag är medveten om att idag faller några personer mellan stolarna men sjukförsäkringsreformen måste utvärderas vidare och försäkringskassans bedömningar om den enskildes arbetsförmåga måste förbättras. Målet i Kristinehamn måste vara att reducera ansökningarna om försörjningsstöd helt. Vi måste vara mer offensiva i vår arbetspolitik och fortsätta att skapa ett bättre företagsklimat i Kristinehamn för att skapa fler arbeten.


Eric Hesselius (Fp) fråga till Helen Einarsson (S)
Hur gynnas glesbygden och i synnerhet Kristinehamn av Ert förslag på införandet av en kilometerskatt på transporter?