fredag 4 mars 2011

Kvantitet eller kvalité i gymnasieskolan?

I dagarna väljer Kristinehamns niondeklassare sin gymnasieutbildning.
Mängden av gymnasieprogram som Kristinehamn kan erbjuda är imponerande för en liten kommun.
Eleverna kan välja allt från humanistiskt- till industriprogram.

Men är antalet program viktig för en liten kommun?
Kristinehamns skola lever med en ständig konkurrens av andra kommuners gymnasieskolor.
Lilleruds jordbruksgymnasium i Vålberg och Spångbersgymnasiets byggprogram i Filipstad är några exempel på populära utbildningar som kristinehamnselever söker sig till.
Och Kristinehamns kommun får glatt betala för dessa elever.
Då är det kanske inte konstigt att man i Kristinehamn vill satsa på ett så brett gymnasieutbud som möjligt.
Men vad händer med kvalitén på utbildningarna om man satsar på bredd?

Jag själv gick på Sundstagymnnasiets musikestetiska program i slutet på 90-talet. Då var den utbildningen en av de allra populäraste musikutbildningarna i landet.
Men där har man nu satsat på bredd istället för kvalité.
Nu har utbildningen tappat sina enormt duktiga lärare och utbildningen har mist sin status.

För att locka elever till Kristinehamn från andra kommuner och för att väga upp mot de elever som söker sig här ifrån, så måste Kristinehamn kunna erbjuda utbildningar med så hög kvalité att elever väljer Kristinehamn framför andra kommuner.
Vi kanske inte behöver erbjuda ett så brett gymnasieprogram, men kvalitén på de program vi erbjuder bör svara mot vad näringslivet i kommunen eftersöker, och vad eleverna vill ha.
Jag tror det är bättre att satsa på kvalité snarare än kvantitet när det gäller gymnasieutbildningar i Kristinehamn.
Genom att satsa på kvalité kan vi locka hit de bästa lärarna, satsa på bra och ändamålsenliga lokaler och bli konkurenskraftiga mot övriga kommuner.
Vi måste göra allt för att få de elever vi har i kommunen att stanna, och få hit fler elever från andra kommuner.

Vålberg har lyckats med denna bedrift, så det borde även vi.

Eric Hesselius
Ledamot skolnämnden

1 kommentar:

  1. Udo Dirkschneider9 mars 2011 kl. 20:29

    Då ställer jag mig direkt frågande till vad en lantbrukare behöver för speciell utbildning, är det en noggrann genomgång hur EU bidrag sökes?
    Eller kanske det är en fördjupad elektronik- och datautbildning så att mjölkningsroboten inte stannar?

    Man kanske borde se ett steg längre och analysera vilken typ av jobb som vi kan erbjuda inom kommunen, försöka erbjuda passande utbildningar. Eller kanske ta kostnaden att ungdomarna utbildar sig i andra kommuner.
    Det relevanta är ju att när de skall ut i arbetslivet så skall de arbeta inom kommunen. Att kommunen investerar i egna utbildningar eller betalar andra kommuners utbildningar är väl hugget som stucket.
    Det viktiga är ju att kunna erbjuda jobb och boende och vända den nedåtgående trenden med minskad befolkning.

    Satsa på turism!

    SvaraRadera